Är 2021 året vi går från ord till handling, och från pilotprojekt till volym?

Tommy Hagenes, Energy Control och Proptech Bergen och Roar Smelhus 6CST, Home Workspace och Proptech Bergen

I en artikel i TU 30.12.20 säger Guro Hauge, fackansvarig bygg och material på Zero, att byggbranschen nu är en beställare av lösningar och hon utmanar regeringen att ställa klimatkrav i både tekniska förordningar, nationell transportplan och som byggherre. Ungefär samtidigt, 28.12.20, har teknik- och hållbarhetsdirektör på IKT-Norge Mali Hole Skogen en bra artikel i Tidens Tegn som bilaga till Finansavisen. Hon påpekar att det är bra att vi har tränat på omställning 2020, för 2021 kommer det stora samhällsomvälvningar från EU. Frågan är dock om Norge vill koppla på; hittills tyder mycket på att vi fortsätter att skjuta upp viktiga politiska strategier och handlingsplaner. Senast i klimatmeldingen som släpptes 07.01.21 där BAE knappt nämns och där återkopplingen från miljöfackmän är kritisk till det mesta annat än att CO2-avgiften tredubblas mot 2030. Oavsett politisk handling i Norge påverkas vi av det som händer internationellt och i EU. 2021 träder EU:s taxonomi i kraft; detta är ett klassificeringssystem med kriterier som avgör huruvida en aktivitet kan anses som hållbar eller inte. Taxonomin kommer att göra det enklare för investerare att skilja mellan hållbara investeringar och investeringar som inte är hållbara. Det råder ingen tvekan om att detta kommer att skapa förtroende på marknaden för grön finans, samt förhindra greenwashing som är ett stort problem i branschen idag. Vi ser väl också flera tecken på att fler av CFO:erna nu har förstått vad hållbarhet handlar om, och att kampen internt i bolagen om att "räkna hem projektet" blir allt enklare när också de två andra dimensionerna av hållbarhet får sin rättmätiga plats.

Inte många dagar in i 2021 kommer DNB Bank ASA med hållbarhetsriktlinjer för Näringsfastigheter, med sina nya villkor för finansiering. Dessa träder i kraft 01.01.21 med rapportering från 2022 på 2021 siffror. Hållbarhetsriktlinjen är framtagen för att informera externa och interna intressenter om viktiga risker DNB bedömer när de ger finansiering till kunder i branschen. Dokumentet bygger på DNB ASA:s principer för samhällsansvar och återspeglar DNB:s strategi inom sektorn. I riktlinjen beskrivs centrala hållbarhetsrisker, förväntningar på kunder, samt ansats till riskbedömning. Bankens förväntningar på kunderna är ambitiösa och äntligen ser vi det DNB bank har sagt i många år faktiskt ställas som premiss och villkor.

Skrivelsen som nu skickas ut till byggherrar är mycket inspirerande tycker vi. Många av villkoren är dock självklara för våra partners på Proptech Bergen. Anledningen till det är att vi har praktiserat detta länge, men vi antar att 90 % av byggnaderna där ute kommer att ha svårt att uppfylla kraven, och det trots att det inte är så mycket som krävs. Vi tycker att många av villkoren är intressanta, men i detta sammanhang har vi noterat dessa speciellt:

·        Krav på årlig mätning och rapportering av energiförbrukning

·        Kontinuerlig målsättning om förbättring

·        Renovering istället för rivning

Punkterna har varit en viktig bakgrund för det vi har arbetat med på Proptech Bergen, och det är ganska enkelt att komma igång.

Proptech Bergens verktygslåda

För att lösa detta måste vi få överblick över data; därför startade vi ett initiativ tillsammans med Innovasjon Norge för 1 år sedan. Projektet vi initierade gick ut på att utveckla en "dashboard"-lösning för alla byggnader till ett pris i linje med Spotify. Innan vi hittar de rätta verktygen behöver vi en verktygslåda, och genom denna kan vi alltid välja den bästa av tekniken. Den bästa tekniken utvecklas genom testning i byggnader i bruk, och det är precis vad vi har gjort på Proptech Bergen från dag 1. Här har vi utvecklat ett "living lab", och de bästa teknologierna tar vi med oss till våra projekt genom en "as a service"-leverans till de olika fastighetsägarna och deras fastigheter.

Öppna energidata

2019 startade utrullningen av smarta mätare, något vi förväntade oss skulle bli ett unikt verktyg för energiledning, så att inte bara de största och nyaste byggnaderna kan få sådan tillgång. Vi vet att 80 % av byggnadsbeståndet ska finnas kvar 2050, och då måste vi också ta med oss det befintliga byggnadsbeståndet. Smarta mätare hjälper idag elbolagen att enkelt dela information om mätarstånd, vilket gör det enklare att överföra kunder mellan olika bolag. Det ger dig också möjlighet att se hur mycket energi du använder per timme. Detta är idag fördröjd data, det vill säga att du ser din energiförbrukning idag imorgon. Så även om smarta mätare bara samlar data varje timme i molnet, har det gett oss "ett sugrör" för det verkliga värdet. Alla mätare har fått en HAN-port. HAN står för "Home Area Network" och kan enkelt ge oss detaljerad data om allt som händer i byggnaden. Det som är särskilt intressant i detta sammanhang är elförbrukningen i realtid, alltså den effekt vi tar ut. Genom att använda dessa data kan vi driva effektiv energiledning, och det är en bra start för alla byggnader.

Försäkringsbranschen är på väg

Vi är nu spända på när försäkringsbranschen kommer efter. Vi får många förfrågningar från denna bransch och upplever att de sitter ytterst på stolen när det gäller teknik och hållbarhet. Sensorer som detekterar vattenläckor har vi pratat om tidigare, och vi tycker att det är märkligt att det inte finns krav på sensorer i alla befintliga byggnader på samma sätt som i nybyggnader. Tänk bara alla köksvråar, vattendispensrar som finns där ute, och chansen för något fel på en av dem är stor. Konsekvensen vid en tom byggnad är möjlig att föreställa sig, och vad kunde ha hänt under en ny lockdown för corona om byggnader stod obevakade i 14 dagar? Försäkringsbranschen och värderingsföreningen har också bra siffror: 60 % av alla skador är nämligen vattenrelaterade, och detta kostar oss 3,6 miljarder kronor per år. Man kan köpa många sensorer för den summan.

Riksdagsval 2021

För oss som har jobbat med dessa ämnen i några år kommer byggherrens villkor till oss som en efterlängtad glädje. Det är nog många i branschen som ser med förväntan på vad som snart kommer av verkliga krav från politiskt håll. Vi har en betydande väg att gå när det gäller energieffektivisering i befintliga byggnader, men inte minst när det gäller den cirkulära ekonomin. Enligt Circular Norway är Norge 2,4 % cirkulärt, och det är inte många år kvar till 2030 där vi måste se stora framsteg. Det blir för mycket prat, dubbelmoral och greenwashing idag; kanske behöver vi ett regeringsskifte hösten 2021 för att få den fart vi behöver från våra politiker.

2021 kommer man inte längre att kunna greenwasha bolag – nu krävs det handling!

‍