Är det byggnaden, inventariet eller människan som är viktigast?

Diskussionen kring befuktning av tilluft till kommersiella byggnader är stor och komplex, och jag ska inte ge mig på experterna på detta, men jag vill försöka belysa samtalet lite med Proptech-ögon och hur vi nu har bättre teknik som gör att vi möjligen kan ompröva gamla lösningar.

Bristande fokus på luftfuktighet

I Norden har vi stora utmaningar med torr inomhusluft. Detta beror i stor utsträckning på att vi har torr uteluft på vintern som vi dessutom värmebehandlar genom ventilationsanläggningen och torkar ut luften ytterligare. Problemet är vanligtvis större ju nyare din byggnad är.

I dessa tider med undantagstillstånd och nedstängda kontor är det kanske dags att fundera på om vi kan göra något bättre i våra byggnader.

Efter att ha medverkat i 100 byggnader med sensorik 2019 har jag alltid sett samma utmaning med fulla varningslampor på fuktsensorer under vintertid.

Normalt sett har vi i byggnader ofta kontroll på temperatur och CO2 i mötesrum eller i större zoner. Men kontroll av fuktighet ser vi vanligtvis bara där vi har skyddad byggnadsmassa, konstverk eller på sjukhus. Så varför har vi inte fokus på luftfuktighet när vi har så mycket forskning om hälsa kring detta ämne?

Väl dokumenterade biverkningar av låg fuktighet

• Torr hud
• Minskad effektivitet
• Trötthet
• Obehag
• Minskad motståndskraft mot förkylning
• Torra slemhinnor
• Torra ögon
• Musikinstrument spricker, verstämmas och kan förstöras
• Trämobler torkas och spricker, trägolv och lister spricker
• Mer statisk elektricitet (man får lättare "stötar")
• Mer svävande damm i luften
• Mer luftföroreningar från trafik

Trots att vi har alla dessa nackdelar, och att man ser starka korrelationer mellan produktivitet och temperatur där fuktighet också har stor påverkan, är detta normalt sett inget man har i byggnader. Den tid jag programmerade SD-anläggningar hade jag som nämnts bara undantagsvis fuktsensorer alls, vid konstverk, torkskåp, sjukhus eller skyddade byggnader. Anledningen var vanligtvis att vi inte styrde något baserat på detta.

2019 kom "Proptech"-vågen (fastighetsteknik) för fullt och vi har tillgänglig en mängd sensorik, där de flesta fastighetsägare verkligen har investerat i olika sensorik som har gett oss mycket insikt.

Efter att ha medverkat i 100 byggnader med sensorik 2019 har jag alltid sett samma utmaning med fulla varningslampor på fuktsensorer under vintertid.

Så vad kan vi egentligen göra med detta?

På sjukhus, museum eller byggnader med speciella behov har man ganska länge haft ett befuktningssystem i ventilationsanläggning eller som en separat enhet. Men detta har vi aldrig på vanliga kontor. Det finns ofta en logisk anledning till det. Man ser höga kostnader, möjligheter till mögelbildning i byggnader och tekniska anläggningar som en konsekvens om man inte gör detta ordentligt. Dessutom, där ventilationsanläggningar inte går dygnet runt utan bara dagtid och inte på helger, är risken mycket större. Det gäller alltså typiska kontorsbyggnader.

Det som har förändrats under de senaste åren är att vi har fått mycket sensorik tillgänglig. Det innebär att vi med stor sannolikhet skulle kunna mäta fuktigheten och kondensen på alla nödvändiga ställen. Då skulle vi kunna minimera risken – men det ger i sin tur kostnader vid installationstillfället, samt för service och underhåll.

Lokala befuktare är en enkel och billig lösning

Så vad kan vi göra i alla befintliga byggnader och kontor där ute? En lösning är lokala befuktare. Det är ganska enkelt att göra och kostar inte så mycket. Vi valde själva att göra detta lokalt på Proptech Bergen för vissa hyresgäster som inte ville jobba hemifrån, så att vi åtminstone har inomhusklimat som är rätt för de anställda. I det här diagrammet ser man att vi fick upp till rekommenderad luftfuktighet inom kort tid. Men är det rätt att vidta sådana åtgärder?

Luftfuktighet i byggnader. Illustration: Tommy Hagenes

Hemma är man skeptisk till detta eftersom man har olika rum. Till exempel kan man riskera att få upp fuktigheten till 35-40 procent i ett vardagsrum som är 23-24 grader. Om denna luft går in till ett kallt sovrum är det risk för att den stiger till 60-80 procent, vilket kan ge risk för mögelväxt på väggarna.

Men på våra kontor är det normal kontorstemperatur som är lika i samtliga zoner. Vi har också över 3 000 sensorer på 4 000 kvadratmeter, så det är inte många meter vi inte har kontroll över. Det är naturligtvis viktigt att ha bra styrning av detta och gärna "dubbel säkring" så att man också har andra sensorer som används för kalibrering.

Men i dessa tider – bör vi ta upp diskussionen kring luftfuktighet igen? Vi proklamerar varje dag för nya smarta byggnader som kan tänka för oss. Men de är torra och ogynnsamma för oss människor att vistas i. Vad bör vi göra? Och bör vi gå till kortsiktiga lösningar eller se en större helhet? Är det människorna eller byggnaden i sig som är viktigast?

‍