Noova Energy Control

Varför alla dessa sensorer?

Det har kommit en storm av sensorer på marknaden. FM-aktörerna och fastighetsägarna har blivit flitiga användare. Det levereras ofta multisensorer som mäter 3-12 värden, men använder vi all data vi samlar in på rätt sätt? Hur ger det dig insikt?

För att analysera data är förståelsen av värdena viktig och att sätta sig in i hur man analyserar insamlad data.

I denna artikel tänker jag gå in på 3 olika nivåer av analys, samtidigt som jag vill ta upp de viktigaste sensorerna, vad de faktiskt mäter och hur vi kan dra nytta av mätningarna.

När vi väl har startat ett sensorprojekt är det naturligtvis viktigt med data över tid och man måste ha ett gränssnitt som gör det enkelt att se historiken med en bra tidsaxel, eftersom det är historiken som är mest intressant, inte nuvärdena.

Första del av analysen är att titta på de olika värdena för sig. Hur högt är Co2-nivået (Co2 förklaras längre ned) i mötesrummet, hur hög temperatur har vi i arbetszonen och är det mycket buller i allmänna utrymmen?

Andra del av analysen är att presentera och sammanställa data. Data ensamt kan ofta se normalt ut, men det är först när man presenterar det tillsammans som det kan få en viktig betydelse. Det var onormalt högt decibeltal i mötesrummet samtidigt som Co2 och VOC var skyhöga – kan det ha varit ett "onormalt" möte med hög arbetsintensitet?

Tredje del av analysen är att detta ska göras automatiskt, baserat på regler och självlärande, vilket i sin tur är maskininlärning. Data måste hitta dig som användare; man ska inte behöva söka upp ett system. Som jag skrev i en tidigare artikel kan man integrera sensordata i system man redan använder, som till exempel ett FDV-system.

Sensordata

Vi har fått många olika sensorer de senaste åren, men vad innebär det egentligen för vår analys?

Arbeidstilsynet och beställning 444 har några riktlinjer för vad som utgör grunden för ett bra inomhusklimat, men den är ganska rund i kanterna och det finns också utrymme för tolkning.

Enligt 444 ska vi vid lätt aktivitet ha en temperatur mellan 19 och 26 grader. 19 grader upplevs nog som kallt av många, och 26 grader upplevs ofta som tung luft, även om luften är bra – den är bara varm.

Är inomhusklimat viktigt? Med fokus på Well-standarden (förklaras i en senare artikel) som kommer för fullt till Norge, handlar den om "wellness" och att användarna av byggnaden ska ha det bra. Samtidigt vet man att det är god ekonomi i produktiva användare; detta är kanske en av anledningarna till att sensorik har blivit så populärt.

Direktör för BI i Stavanger, Dr. scient Ragnhild Wiik, har genomfört ett omfattande forskningsprojekt där hon fann att ett bra inomhusmiljö kan öka produktiviteten med minst 3 procent. Det ger stora utslag på bottenlinjen.

Temperatur kan vara en subjektiv känsla; vissa trivs i 18 grader, andra vill ha 26 grader. Arbeidstilsynets 444 rekommenderar 22 grader som kan vara bra att utgå ifrån. Varm luft upplevs ofta som tung och dålig. Det beror förmodligen både på en direkt inverkan på slemhinnorna och ökande avdunstning och mikrobiologisk aktivitet vid förhöjd temperatur.

Co2 står för koldioxid och är vanligtvis den vanligaste sensorn som används för luftkvalitet. Co2 bildas av ämnesomsättningen i kroppen och finns i luften vi andas ut. Flera studier visar samband mellan höga koncentrationer av CO₂ i inomhusluften och hälsoproblem som huvudvärk och slemhinneirritation, nedsatt arbetskapacitet och vantrivsel. Gränsvärde på skolor och kontorsbyggnader är vanligtvis 800-1 000 ppm, och Folkhälsoinstitutets norm är 1 000 ppm. Co2 reagerar snabbt på människor och man ser i vissa fall att sensorikbolag lyckas använda Co2-sensorn för närvaro och analyser av användningsmönster.

Luftfuktighet bör helst ligga kring 20-40 %. Vi människor har ingen känsla för om fuktigheten är på 20 eller 40 % och därför kan sensorer vara viktiga. Varje vuxen person avger ca. 40 gram vatten per timme i utandningsluften och är själv en "luftfuktare". För hög luftfuktighet inomhus leder väldigt ofta till kondens och fuktskador och/eller ökad tendens till mögelväxt, bättre förutsättningar för dammkvalster och mer avgasning från diverse material. Låg fuktighet däremot är ett stort problem under vintertid. När vi värmer upp den kalla och torra uteluften kan det resultera i att man blir mer utsatt för sjukdom och har högre infektionsrisk. Man kan uppleva torra slemhinnor, torra ögon och torr hud. Många får också problem med statisk elektricitet.

Radon är enligt WHO (World Health Organisation) den största risken för lungcancer efter rökning, och man antar att 3-14 % av alla som får lungcancer i ett land beror på Radon. Procenten beror på land och hur utbredd det är. Åtgärdsgränsen för Radon är 100 Bq/m3, och risken för lungcancer ökar med 16 % för varje 100 Bq/m3 ökning. För byggnader med Radon finns enkla åtgärder som måste vidtas, och i byggnader med ventilationsanläggning är det att vara medveten och styra ventilationsanläggningen efter Radon och människor i byggnaden en bra lösning. Radon kan också användas som en av faktorerna för att ventilationsanläggningen inte går, då man ser en markant ökning när ventilationsanläggningen stoppar, eller att vi har för dålig luftomsättning.

VOC står för flyktiga organiska föreningar, eller totala flyktiga organiska föreningar (TVOC). Det är vanligtvis gaser vi kan lukta. Denna sensor har inte riktigt slagit igenom tidigare, och en del av anledningen är nog att vi inte får veta vilken gas som slår ut, bara att vi har ett högt värde. Men den senaste tiden, när historik och data är i fokus, har VOC-sensorn blivit en viktig komponent. Som nämnts i en tidigare artikel om datadriven drift har man sett starka korrelationer mellan ventilation som stoppar och en ökning av VOC som kan ge indikation på fel. Vidare kan man använda historiken före och efter renovering: har rätt färg använts? Är möblerna som beställt?

PM-sensorerna kommer för fullt framöver och det ska bli spännande att se vad de kan göra för våra kommersiella byggnader. Partikelmätning anses bli en viktig indikator för att mäta damm och partiklar i kommersiella byggnader. Jag tror att denna sensor kommer att bli en viktig pusselbit för att byta filter baserat på tillstånd och inte kalender, där man kan använda differenstryck över filter, samtidigt som man har kontroll på inomhusklimatet och kan verifiera partikelinflödet om man väljer att senarelägga filterbyte.

Decibel-sensorer har kommit in på skolor för att säkerställa rätt lärandeklimat. Buller är en vanlig orsaksfaktor för nedsatt hörsel, tinnitus, stress, muskelspänningar, dåligt välmående och kan bidra till nervositet, blodtrycksökning, huvudvärk och sömnsvårigheter. Buller i arbetssituationer, som skolor och förskolor, kan bidra till minskad produktivitet och inlärning. Det kan också leda till heshet, hosta och röstslitage hos personalen. Undersökningar på vissa skolor visar att över 70 procent (genomsnitt ca 50 %) av eleverna störs av buller, men att det mest störande bullret kommer från elever. Decibelsensorer kan också användas för att verifiera att tekniska installationer inte skapar mer buller än projekterat, samtidigt som vi kan använda sensorerna för att kontrollera förändringar i buller som kan relatera sig till problem med teknisk utrustning. Här pågår mycket forskning och det ska bli spännande att följa med på utvecklingen.

Lux-sensorn mäter hur mycket ljus vi har vid sensorn. Forskning visar att melatoninproduktionen ökar vid låga ljusnivåer och i mörker, medan kortisolproduktionen ökar vid höga ljusnivåer. För lite ljus kan göra oss lättare deprimerade, särskilt under vinterhalvåret (SAD – Seasonal Affective Disorder). Inom sjukvården har ljusterapi länge använts för att minska effekterna av årstidsrelaterade lättare depressioner. De mest positiva effekterna med avseende på människors vakenhet, välbefinnande och produktivitet uppnås vid nivåer över 300 lux på väggar vid en horisontell belysningsstyrka på 500 lux på bordet där vi arbetar. Om det inte finns automatisk ljusstyrning kan en ljussensor också säga något om när rummen är aktiva, om man glömmer att släcka ljuset i större zoner och kan bidra till att underlätta energiledningsåtgärder.

Tryckknappar är det vanligtvis Disruptive Technologies som är mest kända för. Tryckknapparna kräver lite kreativitet för att använda dem rätt. På Proptech Bergen har vi använt detta för in/utcheckning av gäster, att ta sig in i lokalen under öppettider, anmäla fel till kantine, städning, drift och sitemanager. Som nämnts tidigare måste detta in i det system man använder för att få full effekt. Vi kopplade det vidare mot Google Home som också meddelade verbalt att fel hade anmälts av användarna av byggnaden.

En viktig faktor för populariteten hos sensorer är kreativiteten som gör att data innebär så mycket mer. Använd en temperatursensor vid skrivbordet och du får plötsligt en indikation om någon sitter på platsen. Använd samma sensor på pumpar och du kan skapa en enkel algoritm som säger något om pumpen går eller står.

– En sensor kan vara mycket mer än bara värdet; vi måste använda dem smart och tillsammans med andra data.

Den här artikeln är avsedd som en grundläggande introduktion; hoppas den var till nytta för någon. Jag ska försöka uppdatera den med fler sensorer. Kom gärna med återkoppling och önskemål om fler sensortyper, så ska jag uppdatera.

‍