Handelsbyggnaden är från 1996, men renoverad och avsevärt uppgraderad 2016. Med enkla grepp har Christine Kahrs ändå lyckats minska energianvändningen med 25 procent.

– Med hjälp av EC Dashboard och sensorer från Airthings har vi styrt ventilationsanläggningens kapacitet baserat på faktiskt behov. Det enkla greppet har lett till en omedelbar minskning av energianvändningen med 25 procent, säger VD för Paal Kahrs Eiendom, Christine Kahrs.
Byggnaden hon talar om är Biltemas butik i Godvik, som hon äger. Bolaget har vid flera tillfällen uppgraderat fastigheten, bland annat efterisolerat taket och monterat en luft-till-vatten-värmepump som, enligt Kahrs, var den största av sitt slag i Norge när den monterades. I praktiken räknas byggnaden därmed nästan som en nybyggnad.
– Jag har alltid strävat efter att göra hållbara investeringar i byggnaden, säger Kahrs, som under många år också satt i styrelsen för Norsk Eiendom och som ledamot i Resursgrupp för stadsutveckling i Bergen Næringsråd. Tillsammans med Tommy Hagenes på Energy Control har hon gått igenom byggnaden och tillsammans har de gjort de första greppen för att energioptimera den. Byggnaden har bland annat 3D-skannats för att få full kontroll över ytorna, och tillsammans med IoT-sensorer har det gett full kontroll över byggnadens teknik. Allt har kopplats mot EC Dashboard, där Kahrs kan följa energianvändningen sekund för sekund.
– Jag har fått ett erbjudande om att montera solpaneler på taket, men att minska energianvändningen är den bästa och billigaste åtgärden man kan vidta. Per nu har jag minskat den dagliga energianvändningen med cirka 250 kWh. Med ett elpris på fyra kronor är det 1 000 kronor sparat dagligen, säger Kahrs. Hagenes berättar att stora handelsbyggnader, så kallade BigBoxes, väldigt ofta drivs som om butiken är full av folk 24 timmar om dygnet.
– Det är inte "Black Friday" med fullt hus på Biltema varje dag. Väldigt många handelsytor styrs ändå som om det skulle vara "happy hour" varje enda dag. Det är det självklart inte, och med mer aktiv styrning av ventilationen kan de spara betydande mängder energi, säger Hagenes.
Utmaningen med många av de åtgärder man som fastighetsägare gör i det egna byggnadsbeståndet är, enligt Kahrs, att det är ägaren som tar investeringskostnaden, medan det är hyresgästerna som sitter på fördelen och de minskade energikostnaderna.
– Det är mycket av anledningen till att det gröna skiftet fortfarande går långsamt i fastighetsbranschen. Många fastighetsaktörer är inte intresserade av att ta kostnader som de inte själva får någon vinst av, säger Kahrs. En lösning på detta kan vara ett så kallat Miljöavtal. Ett miljöavtal är ett tilläggsavtal till själva hyresavtalet och syftar till att höja miljöstandarden på hyresobjektet/fastigheten genom att öka fastighetens energieffektivitet, förbättra resursutnyttjandet och minska utsläpp/avfall vid drift och underhåll av fastigheten.
Normalt är det fastighetsägaren som bär de ekonomiska kostnaderna för miljöåtgärderna. Samtidigt innebär miljöavtalet att hyresgästen betalar ett årligt tillägg i hyran (baserat på fastighetens fördelningsnyckel om det finns flera hyresgäster). Bidraget baseras på investeringskostnaden, en avtalad ränta samt åtgärdens ekonomiska livslängd (det senare fastställs av fastighetsägaren). I gengäld leder energiåtgärderna normalt till en minskning av hyresgästens årliga energikostnader.
– Ska vi lyckas med att få en mer hållbar fastighetsbransch måste fastighetsägarna gå i täten, samtidigt som hyresgästerna måste bli bättre på att efterfråga och kräva energieffektiva lokaler. Miljöavtalet är ett viktigt och bra verktyg som reglerar hur sådana investeringar kan göras, säger Kahrs.
Täytä tiedot ja otamme sinuun yhteyttä sähköpostitse
tai puhelin.
Voit soittaa meille myös puhelimitse
+47 516 10.170
Fyll ut litt info, så tar vi kontakt på epost
eller telefon.
Du kan også ringe oss på telefon
+47 516 10 170
