Den historiska pärlan har halverat energianvändningen

Byggnaden är nästan hundra år gammal och en av de vackraste pärlorna i Bergens centrum. Nu har Telegrafen minskat energianvändningen för ventilation och inomhusklimat med runt 50 procent.

– Vi började med att installera sensorer för att ta reda på hur det egentligen stod till med byggnaden, säger teknisk chef på Bara Fastigheter, Christer E. W. Nilsen.

Behövde data

Vid spårvagnens ändstation i centrum ligger fastigheten Telegrafen. Byggnaden uppfördes 1927 och husade under många år Bergens rikstelegraf och rikstelefon. Telenor stod som ägare av byggnaden hela vägen fram till 1998, då de flyttade till Kokstad. När Telenor flyttade säkrade sig Bara Fastigheter den historiska byggnaden. De har vid ett flertal tillfällen gjort betydande uppgraderingar.

För ett par år sedan bestämde de sig för att ta itu med byggnadens invändiga, tekniska kvaliteter, där luftkvalitet och energianvändning var centrala storheter. För att avslöja de faktiska förhållandena kontaktade Bara Energy Control.

– Tillsammans med dem installerade vi trådlösa sensorer som kontinuerligt övervakade inomhusklimatet och vad som vid varje tillfälle körde av tekniska anläggningar, säger Nilsen.

Styrs automatiskt

Data visade att ventilationsaggregaten körde med 100 procents pådrag under normal driftstid för byggnaden. Efter en del fram och tillbaka beslutades att byggnadens fyra ventilationsaggregat skulle bytas ut mot moderna aggregat som kunde styras baserat på faktiskt behov. Det gjordes tidigare under året och resultaten av arbetet är betydande.

– Elenergi för drift av fläktar i ventilationsaggregaten är nästan halverad. Vi kan nu automatiskt styra ventilationen baserat på hur många människor som är närvarande, säger Nilsen.

Han understryker att detta gäller både butikerna på gatuplan och kontoren uppåt i våningarna.

– Data från sensorerna gav oss först den insikt vi behövde för att vidta rätt åtgärder. Därefter tog sensorerna över styrningen av byggnaden, och nu styr vi därför ventilationen i byggnaden baserat på data från sensorerna, säger Nilsen.

Början på en lång resa

Även om Bara har kommit en bra bit på väg i Telegrafen understryker Nilsen att de bara befinner sig i början av en längre energiresa.

– När det gäller ventilation har vi vidtagit de största åtgärderna, men det finns fortfarande utrymme för besparingar. Tillsammans med Energy Control tittar vi nu på hur vi kan uppnå ytterligare minskningar utan att det påverkar inomhusklimatet i byggnaden, säger Nilsen.

Han är också i gång med att titta på bättre behovsstyrning av fjärrvärmen i byggnaden. Fjärrvärmen är byggnadens största energikostnad, och med de åtgärder som redan har gjorts har de börjat se betydande resultat.

– Jag skulle gärna ha lite mer dokumenterbara siffror, men preliminära siffror visar nästan en halvering även på detta område. Vi inleder nu behovsstyrning av vatten och då tror vi att det kommer finnas potential för ytterligare minskning, säger Nilsen.

Ett praktexempel

Tommy Hagenes berättar att Telegrafen är ett praktexempel på vad man kan uppnå med användning av ny trådlös teknik.

– Delar av byggnaden är skyddad, så det är begränsat vilka åtgärder man kan vidta. Trådlösa sensorer monteras direkt på väggen, utan några former av fysiska ingrepp. Det är därför ett väldigt enkelt sätt att samla data från byggnaden. Nu har vi också tagit sensorerna i bruk för att styra byggnaden, säger Hagenes.

Han berättar att det finns en rad liknande byggnader, där tekniken har en betydande potential.

– Alla byggnader är inte skyddade, men många har en begränsad budget. Med trådlösa sensorer får man snabbt kontroll över byggnaden till en bråkdel av vad det annars skulle ha kostat, säger Hagenes.

Noll driftstopp

Nilsen berättar att de är väldigt nöjda med de preliminära resultaten och att de därför löpande bedömer om liknande åtgärder ska göras i andra byggnader.

– Vi är så nöjda att vi redan är igång med en annan byggnad, och det kan snabbt komma fler, säger han och avslutar:

– Det är en del som uttrycker skepsis mot trådlösa sensorer och fruktar att de är lite instabila. Det har överhuvudtaget inte varit ett problem. Sensorerna har levererat hundra procent av tiden, utan något som helst driftstopp. Vi är därför väldigt nöjda med resultaten, säger Nilsen.

‍