Hur kan energidata förlänga livslängden på byggnader?

Det är ett faktum att våra byggnader står för ca 40 % av vår energiförbrukning. Vi har också i många år talat om EOS (Energiuppföljningssystem) och hur alla byggnader har en enorm potential för att spara energi.

2019 startade utrullningen av smarta mätare som bidragsgivaren hoppades skulle vara ett unikt verktyg för energiledning, så att inte bara de största och nyaste byggnaderna har detta. Eftersom vi vet att 80 % av byggnadsbeståndet ska finnas kvar 2050, måste vi också ta med oss det befintliga byggnadsbeståndet.

Det här är inget vi kan bygga oss ifrån; vi måste vara proaktiva och tänka på det befintliga byggnadsbeståndet.

Smarta mätare hjälper idag elbolagen att enkelt dela information om mätarstånd och underlättar processen att överföra kunder mellan bolag. Det ger dig också möjlighet att se hur mycket energi du använder per timme. Detta är idag fördröjd data, det vill säga att du ser din energiförbrukning idag imorgon.

Det har gett oss lättillgänglig data om energiförbrukningen, men det finns två nackdelar med detta.

Historiska data kontra realtidsdata

Den första nackdelen är att vi inte har realtidsinformation. Energi i kommersiella fastigheter idag styrs ofta efter hur stor effektledning du har. Så att använda mycket energi på en timme kan ge en stor skillnad på elräkningen, samt möjligen problem för ditt grannskap som delar samma transformatorstation. Så att få veta imorgon att kl 08.00 igår var det extremt förbrukning är som att få veta imorgon att du kommer att falla ned från stegen idag.

Förbrukningen när man ser detta på timnivå ser vanligtvis ut så här. Här ser det inte ut som något väldigt onormalt. Byggnaden använder mest energi mellan 06.00 och 18.00 i enlighet med hyresgästens och teknisk utrustnings användningsmönster. Detta är den typ av info vi alltid har haft tillgänglig. Nackdelen här är att vi bara ser värden varje timme.

Smarta mätare har gett oss HAN

Så även om smarta mätare bara samlar data varje timme i molnet, har det gett oss "ett sugrör" för det verkliga värdet. Alla mätare har fått en HAN-port. HAN står för "Home Area Network" och kan enkelt ge oss detaljerad data om allt som händer i byggnaden. Det som är särskilt intressant i detta sammanhang är elförbrukningen i realtid, alltså den effekt vi tar ut.

Effekten vi kan läsa av en mätare som detta visar oss hur mycket energi vi faktiskt använder just denna sekund. Om vi går tillbaka till samma bild som vi hade av timvärdena ser vi då en helt annan bild av denna byggnad. Byggnaden som såg helt frisk ut är egentligen en sjuk byggnad.

Den här bilden ger oss en mer korrekt bild av byggnaden, och det som är häpnadsväckande är hur byggnaden använder dubbelt och i perioder tredubbelt av ögonblickseffekten i byggnaden. Om vi zoomar oss längre ned i data ser det inte bättre ut.

När vi kommer ned till denna nivå kan vi med lite bakgrundskunskap snabbt förstå att här är det en stor last som slår in och ut konstant. En sådan "trappstensbild" indikerar att elpannan i denna byggnad slår in och ut på 5-minutersintervaller. En elpanna är vanligtvis primär eller sekundär värmekälla i en byggnad med vattenburet värmesystem. Denna består vanligtvis av flera steg för att hitta den optimala temperaturen. Det fall vi ser här är helt enkelt en felprogrammerad elpanna som slår in och ut, vilket resulterar i att en relativt dyr och viktig komponent inte uppnår sin livslängd.

Detta är information vi troligen aldrig har haft tidigare och ny teknik som begreppet "Proptech" och Fastighetsteknik är det gemensamma begreppet för den teknologiska tillväxt vi nu ser i våra kommersiella byggnader. Detta ger oss ett facit över hur våra byggnader egentligen styrs.

Vi har en unik möjlighet som gör att alla byggnader där ute enkelt kan få ett energiuppföljningssystem. Enligt Enova ger EOS oss en besparing på mellan 3-5 % (ibland mer) genom att fel i drift och tekniska anläggningar avslöjas så tidigt som möjligt. Dessutom ser man vanligtvis en energibesparing på 5-10 % med enkla grepp. Enova menar också att med EOS-verktyget kan driftspersonalen avslöja och dokumentera dåliga lösningar, föreslå driftsförbättringar, delta i planering av förändringar, efterpröva åtgärder och synliggöra sin egen roll mycket bättre än utan EOS.

Proptech gör att vi kan arbeta mer hållbart; detta är ytterligare ett exempel som visar att Proptech + Hållbarhet = Sant

‍