När ska vi använda trådlös teknik i byggbranschen?

När vi bygger våra nya smarta byggnader är det en sak jag tycker är lite smart: – Vi kablar fortfarande upp alla temperatursensorer, Co2, VAV, ventiler för värme eller radiatorer. Här går det åt kilometer med kabel, och det är lite flexibelt.

"Hyreskontrakt ändras från 8-11 år till 3-5 år, det betyder att den tekniska leveransen ska överleva flera hyresgäster – Då måste det vara flexibelt!"

Styrning av våra byggnader har genom decennier blivit väldigt bra på autonomi, det vill säga att styrningen ska fungera lokalt, och informationen ska inte lämna byggnaden. På bilden till vänster har jag hämtat ett topologischema från Sandnes kommun. Men genom att göra det på detta sätt ser man att det går åt mycket kabel eftersom alla fältkomponenter ska ha kabel. Dessutom kan man ifrågasätta svagheten i systemet om PLC går ned.

Låt oss säga att vi här hade gått för trådlös teknik istället, då hade man sparat kilometer av kabel, men slipper gränssnittet mellan El/SD/Rör, och man kan enklare ta ansvar för sin egen entreprenadet. Dessutom kan man enkelt ändra på lösningarna i efterhand, eftersom man slipper att ta hänsyn till en kommunikationskabel.

Stabilitet är ofta ett argument för att fortsätta med kabel. Den diskussionen vill jag gärna begrava. Vi arbetar idag på trådlöst nätverk hela dagen, det trådlösa nätverket är det viktigaste för de flesta på ett kontorsjobb, och detta litar vi på. Även när det gäller stora datamängder. Vår sensorik använder en promille av detta, och en eventuell nedetid på WIFI är kritisk, bara några sekunders fördröjning är oacceptabelt. Men om vår temperatursensor har en fördröjning på 5 minuter, spelar det någon roll? Förändras temperaturen så mycket i ett rum? Vad är det värsta som händer? Vi får 21 grader istället för 22.

Kostnader och tillgänglighet är kanske den viktigaste faktorn för att vi inte kan vänta längre. Utmaningen är att det finns en djungel av komponenter med olika batteri och räckvidd. Att välja rätt komponenter för rätt projekt är väldigt viktigt. För 10 år sedan lanserade Tridium både Zwave och Enocean-stöd i kanske den mest använda SD-anläggningsbrickan, JACE, men här kom man aldrig riktigt igång. Detta har förmodligen lett till att det finns många andra bolag som har kommit upp vid sidan av och som disrupterar denna marknad.

Att lära och misslyckas med trådlös teknik är en viktig lärdom – Vi måste våga prova!

Säkerhet är en lite överraskande kritik mot det trådlösa och mot molnlösningar. Särskilt när man tänker tillbaka till 2013 då Dagbladet "hackade" 290 traditionella system eftersom det finns så många svagheter i dem. När man talar om trådlösa protokoll idag är säkerhet en självklarhet. Varje dag skickar vi miljontals trådlösa signaler/data i ett moln via våra nätbanker, men här ställer vi inga frågor. Nedetid på nätbank eller BankID händer ibland, men vi överlever det, och det löses alltid inom rimlig tid.

När data går igenom molnet får vi extremt många fördelar när det gäller skalning, backup, nedetid, hårdvaruuppgradering och mycket mer. Nackdelen är naturligtvis att data lämnar byggnaden och man får nedetid. På samma sätt som PLC på topologischemat för Sandnes kommun går ned, kan molnet eller gatewayen som leder till molnet gå ned. Det är viktigt att vara medveten om detta, så att man skapar en bra styrstrategi.

Styrstrategin måste innehålla en plan för vad som händer om molnet går ned. Om vi styr en ventilationsanläggning efter trådlösa temperatur- och Co2-sensorer, blir strategin vanligtvis att styra på frånluftssensor (som är genomsnittet på alla rum) med en minimum/maximum-begränsning på tilluften, egentligen som vi gör det idag. Så det värsta som händer om något går ned är att det är samma styrning som idag.

– Ha alltid en bra styrstrategi, då är trådlös teknik med moln inte så farligt!

‍